Rektor är hans senaste jobb inom elbranschen men han har en intressant bakgrund innan han började där. Pontus Viklund började nämligen sin yrkesbana på el- och energiprogrammet.
Namn: Pontus Viklund
Ålder: 56 år
Bor: Katrineholm
Gör: Rektor på ETG Nyköping
Familj: Två barn och två barnbarn
Fritid: Idrott, bilar och motorcyklar
Redan när Pontus Viklund gick i sjätte klass bestämde han sig för att han skulle bli elektriker. Det var under renoveringen av en klubblokal intresset väcktes. Ledaren i föreningen var elektriker och gav Pontus i uppgift att spika kabel varefter ledaren kopplade in allting.
– Det här är min grej, berättar Pontus att han tänkte när ledaren kopplade in elen. Elektricitet har folk respekt för och det ska jag bli bra på. Det vill jag arbeta med.
När Pontus gick i nian höll hann fortfarande kvar vid sitt beslut att bli elektriker och sökte därför till elprogrammet på gymnasiet. Men betygen räckte inte och han jobbade därför ett år efter nian, bland annat på kontor och som vaktmästare.
– Att ta ett sabbatsår efter nian var jättebra för mig, berättar Pontus som var skoltrött i högstadiet. Kontorsjobbet fick mig att inse att den typen av arbetsuppgifter inte passade mig. Så när jag började elprogrammet på gymnasiet var jag supertaggad, plugget gick jättelätt och jag hade roligt på dagarna igen.
Jag har jobbat inom elbranschen i hela mitt liv, men haft olika yrkesroller. Mitt råd till unga människor på väg att bli elektriker är att vara nyfiken och våga prova. Så länge man gör sitt bästa så uppskattas det och ger en cred. Och tänk på vad mycket i dagens samhälle som fungerar tack vare el. Det finns mängder av branscher och företag som behöver vår kunskap; allt från tillverkningsindustri och samhällsfunktioner till innovationsbolag.
Efter studenten började Pontus jobba som elektriker, både på byggen och som serviceelektriker. När lågkonjunkturen slog till 1992 och företaget gick i konkurs tyckte Pontus fortfarande att el var roligt men han hade en tid haft problem med ryggen och kände att han behövde jobba med något annat.
– Jag kontaktade Arbetsförmedlingen och bad att få arbetspröva som yrkeslärare. För jag visste ju att jag ville hålla på med el och att det var min grej.
För att kunna jobba som yrkeslärare inom el var Pontus tvungen att komplettera sin gymnasieutbildning. På åttiotalet var nämligen elutbildningen tvåårig och gav inte högskolebehörighet. Så Pontus tog tag i studierna och gick så småningom ut lärarhögskolan i Karlstad.
– Som av en slump blev gymnasieskolan treårig i samband med att jag hade utbildat mig till lärare så det fanns massor av lärarjobb att söka, berättar Pontus. Jag började då jobba som lärare på min gamla gymnasieskola i Katrineholm.
Jag har egentligen inte haft något mål med mitt yrkesval, förutom att jag ville arbeta med något spännande och roligt. I mitt fall så var det som elektriker. Det som drivit mig är viljan att lära mig mer och att göra ett bra jobb. Sen har det dykt upp möjligheter genom livet: olika jobb som gjort mig nyfiken och då har jag sökt dem. Och utvecklats via yrkeslivet!
Efter elva år som yrkeslärare började Pontus känna sig rastlös och sökte sig vidare till ett jobb som projektledare. I det jobbet fick han ta hand om allt från servicearbeten och industriprojektledning till byggen och totalentreprenader.
– Jobbet som projektledare var utvecklande och intressant, jag arbetade med detta i åtta år, berättar Pontus. När det sedan var dags för förändring valde jag en mindre organisation, denna gång utanför det kommersiella näringslivet. Jag ville dela med mig av mina erfarenheter och jag blev lärare igen!
Det nya för Pontus blev som yrkeslärare på friskolan ETG Nyköping. Det jobbet övergick inom kort till jobbet han har nu; som rektor. I samband med att han började jobba som rektor pluggade han också rektorsutbildningen.
På ETG Nyköping har de bara ett program: el- och energiprogrammet och skolan ägs ytterst av bransch- och arbetsgivarorganisationen Installatörsföretagen.
– Att jag har en bakgrund från branschen och som elektriker ger mig en trovärdighet, säger Pontus Viklund. I och med vår ägarstruktur är det också bra att jag förstår problematiken som finns på företagen exempelvis gällande APL.
Det Pontus tycker är den största glädjen med jobbet som rektor är personal- och gruppdynamiken. Det vill säga att få personalgrupperna att funka tillsammans och eleverna att trivas och vara respektfulla med varandra och personalen.
På frågan om vem som passar som elektriker så säger Pontus att man behöver vara social. Jobbet handlar om att hjälpa andra och man behöver tycka om att konversera med både kollegor och kunder. Till exempel så hjälper man någon att få ordning på en maskin på en industri eller man hjälps åt som grupp att bygga ett hus till någon.
Utöver den sociala biten så tycker Pontus att man bör vara nyfiken, teknisk och intresserad av att vilja skapa någonting.
– Jag ser fortfarande kablar som jag spikat när jag går på stan, man åker förbi fastigheter som jag projekterat elen för eller varit med och byggt. Det känns bra! säger Pontus och ler. Tack vare mitt yrkesval förstår jag hur många saker i samhället är uppbyggt och vad elektricitet betyder för vår välfärd. Man lämnar något bestående efter sig och det betyder mycket för mig, jag har gjort skillnad.
Den som frågar sig om det går att klättra inom elbranschen borde lyssna på Mikael Vestlunds historia. Han har gått från lärling till VD och värnar nu extra mycket om de unga och nya i branschen.
Efter att ha jobbat nätter och helger som bartender och servitris insåg Sanna Immonen att hon behövde en förändring inför framtiden med småbarn. Bonuspappans arbete som bilelektriker fungerade som inspiration, men den egna estetiska utbildningen på gymnasiet kom också till användning i det nya yrket.
Efter nästan två decennier som frilansande redaktör i bokbranschen bytte Ida ensamheten mot gemenskap och handfasta resultat som elektriker. Läs om hennes resa från att korrekturläsa texter till att felsöka maskiner, och sedan vidare till att lära upp nästa generations blivande elektriker.
Elbranschens centrala yrkesnämnd (ECY) är ett samarbetsorgan mellan Installatörsföretagen (IN) och Svenska Elektrikerförbundet (SEF).
Yrkesnämndens huvuduppgift är att se till att elutbildningarna i Sverige håller den kvalitet som branschen behöver för att kunna anställa kompetenta medarbetare.
© 2023 | Elbranschens centrala yrkesnämnd. All rights reserved. Personuppgiftspolicy.
